Jenny Milewski

Jag ställde frågor till några av sveriges främsta skräckfilmsregissörer, arrangörer, musiker, bloggare, skribenter, entusiaster, skräck- och spänningsförfattare och konstnärer av mörk konst. Sakta närmade jag mig. Med darrande händer lossade jag repen och ledde upp dem för källartrappan. Lås dörren och håll er inomhus för nu har jag släppt bestarna lösa! ”Release the Beast”! Jenny Milewski visar sig i din badrumsspegel.

Ola Kjelbye

JENNY MILEWSKI – Författare

Jenny Milewski på bokus

Styxx Fantasy

JDB: Vem är Jenny Milewski?
JM: En medelålders tvåbarnsmamma, ursprungligen från Dalarna men bor numera utanför Malmö. Jag debuterade 2012 med ”Skalpelldansen”, en skräckroman om en författare vars huvudkaraktär, en bindgalen kirurg och seriemördare, tycks dyka upp i verkligheten och ställer till ett helvete för sin skapare. Nyligen kom min andra roman ”Yuko” ut på förlaget Styxx Fantasy. Jag har också publicerat ett par skräcknoveller i olika sammanhang.

JDB: Vad skrämde dig som barn?
JM: Som de flesta andra i min generation var jag rädd för Staffan Westerbergs barnprogram. Men till skillnad från många andra älskade jag dem lika mycket. Storpotäten har haft en betydande positiv effekt på mitt kreativa arbete, tror jag.

JDB: Berätta om ”Yuko
JM: Jag älskar att använda klassiska skräcktroper när jag skriver – och sedan kombinera och vrida till dem på mitt sätt. Med Yuko var min ambition att slå ihop den klassiska college-skräcken från nittiotalet med ett typiskt J-horrorspöke och se vad som hände.

JDB: Hur ser en typisk dag i Milewskis liv ut?
JM: Upp tidigt, iväg till pendeltåget och sedan en hel arbetsdag i kommersialismens tjänst. Jag har varit i reklambranschen i tjugo år nu och jobbar fortfarande heltid som copywriter på en byrå i Malmö. Skriver mina romaner gör jag till största delen utanför en judodojo i Staffanstorp i väntan på att min dotter ska träna färdigt.

JDB: Kan du dela med dig av några planer för framtiden?
JM: Den närmaste månaden blir det en del jobb med releasen av Yuko. Till exempel ska jag till Linköping den 15 oktober och prata om Yuko på plats i studentområdet Ryd, där boken utspelar sig. Min judotränings-skrivtid ägnar jag åt ett nytt romanprojekt. Skräck den här gången också förstås.

JDB: Vilken bok eller film får dig att darra och gnissla tänder?
JM: The Ring är fortfarande den obehagligaste film jag någonsin sett, trots att jag borde skrivit av mig all rädsla för japanska spöken vid det här laget. Men den historia som påverkat mig mest är nog ändå Fåglarna. Tack Hitchcock för en livslång fågelfobi.

JDB: Vad får dig att krypa ner i sängen och gömma dig under täcket?
JM: Verkligheten. Kanske det läskigaste en människa kan stöta på.

JDB: Har du några skelett i garderoben?
JM: Nä, men en port till helvetet. Det kan man i alla fall tro, med tanke på vilken röra det är. Ordning och reda är inte min starkaste sida.

JDB: Otäckaste platsen du varit på?
JM: Alla platser som saknar en själ. Senast, Gothia Towers i Göteborg.

JDB: Favoritmonster?
JM: Predator. Definitivt Predator. Tänk att få ägna alla sina dagar åt att åka runt i universum i dreadlocks och döda saker. Och kunna bli osynlig. Det vore nåt. Eller åtminstone få vara som tjejen i Alien vs Predator och få hänga med dem.